FMS är ett rörelsetest som innefattar sju standardiserade tester och betygsätts av en examinator från 0-3 beroende på hur ”bra” man utför varje test.
FMS används vanligtvis i försäsongen och syftet är att använda testvärden och uppskatta en idrottares benägenhet till skador. Problemet med detta är att man helt enkelt inte kan förutspå vem som är mer skadebenägen över en annan. Det finns heller ingen vetenskaplig grund till att FMS fungerar i praktiken. De flesta studierna visar mot FMS eller att screening är lika bra att förutspå skador som att singla slant ungefär.
Vad kan man göra istället?
I en studie där man använde sig at 3RM trapbar marklyft, repeated sprint ability (RSA) och 20m sprint såg man att de starkare och snabbare individerna skadade sig mindre än långsamma och svaga (Malone, 2018). Dessutom översätter dessa tester bättre till idrotter (explosivitet/stryka) istället för en rörelsescreen? FMS hade kanske funkat bra inom styrkelyft (?).
Vi säger inte att FMS är verkningslöst, men man borde använda resultaten till annat istället för identifiering av skaderisker.