Studien undersökte effekten av korta (3×13 30/15 s) vs långa (4×5 min) cykelintervaller under 10 veckor på vältränade cyklister.
Intervallerna genomfördes på en intensitet som motsvarade den intensitet man mätte upp vid VO2max för korta intervaller medan gruppen som körde långa intervaller hade en intensitet på 85% VO2max.
Tabellen ovan visar träningsprotokollen för de olika cykelintervallerna.
Resultaten visade att korta intervaller ökade VO2max, Wmax, snitteffekt under ett 30s Wingate-test och tenderade att visa större ökning i effekt vid 4 mmol tröskelintensitet samt högre snitteffekt på 40-min all-out test jämfört med långa intervaller.
I bilden ovan visas snitteffekt mellan korta och långa intervaller under träningsinterventionen. Uppenbarligen så var effektutvecklingen högre för korta intervaller från halva interventionen och framåt. Studier har visat att tid på hög intensitet har överlägsna muskulära adaptioner jämfört med lägre tid på hög intensitet. Dessutom flertalet accelerationer för 30/15-gruppen (dvs starten på varje intervall) kan möjligen ge neuromuskulära fördelar jämfört med 5-minuters gruppen.
En spekulation till de positiva fördelarna för korta cykelintervaller var eftersom att de tränade på en relativt högre intensitet fick högre stimulans på mitokondriell biogenes (process som bygger fler mitokondrier i cellerna). Mitokondrier är muskelcellens “kraftverk”.
Referens: Short intervals induce superior training adaptations compared with long intervals in cyclists An effortmatched approach.